Kultur med förhinder och tillfälligt avbrott

Nu bloggar björkrisen från hemmaplan. Det finns så mycket här i Stockholm vi är sugna på att dela. Så mycket tankar och funderingar. Häromkvällen var det kulturnatt och öppet på ett hundratal ‘kulturinstitutioner’ långt in på småtimmarna.

Vi började vår vandring i stadens kultur med ett besök på Tessinska Palatset, en fantastisk byggnad med en liten, läcker och vanligtvis dold barockträdgård. Där bjöds även på sång och skådespel, vilket vi gissade oss till via tydliga munrörelser och händers rörelse över en gitarr i ett av palatsets fönster. Något ljud hördes näppeligen…..

Vi sökte oss sen mot ljudet av Bellmans toner från Musikvalvet Baggen, men här var ljud allt som bjöds, ty ner i valvet var ej längre möjligt att armbåga sig. I kvarteret strax intill kunde man ha besökt nya Judiska museet om det bara hade gått några veckor till, emedan detta nya museum öppnar först den 6 juni.
Så lunkade vi så småningom hemåt för att besöka det, aftonen till ära, efter lång renovering återöppnade Stadsmuseet. Men si tyvärr var kön så lång att vi inte ens såg museet, blott anade det i fjärran.
Kvällen avslutades med en konstrunda på Hornsgatspuckeln. På Grafiska sällskapet armbågade vi oss in bland alla hugade konstnärer som tillverkade egna tryck vid varje möjlig eller omöjlig arbetsyta. Och på galleriet strax intill såg vi 30 tolkningar av ett containerfartyg och 20 av en kubistisk stadsmiljö varvid vi slutligen kände att kulturnatten kan vara just rena natten.
I denna något mörka sinnesstämning lunkade vi hem över Maria kyrkogård diskuterandes vad kultur egentligen är. Är det finkultur eller populärkultur, är det konstkultur eller fotbollskultur, strömmingskultur eller hamburgarkultur, är det svensk kultur eller mångfaldskultur? Vad är inte kultur?

Något, enades vi slutligen om, är vår egen kultur och handlar om hur vi lever våra liv idag. Hur lever vi då våra liv? Styr vi över dem? Vad påverkas vi av? Är de små liven som vi vill ha dem? Om inte, kan vi förändra dem och dess kultur?

Vi har bestämt oss för att genomföra några små justeringar i vår björkriskultur. Från 1 maj inför vi på försök ett ‘tillfälligt avbrott’ i veckan. En kväll då det är skärmfritt och mobilfritt. I stället blir det läslampor och stearinljus, samtal och eftertanke, måleri, handarbete, högläsning, pussel och brädspel. Ni fattar!?

Tanken är att minska mediabruset, hjärnstressen från för många eller för få likes på Instagram och samhällsångesten från det ständiga flödet av negativa nyheter, ultrakonservativa valkampanjer världen över och klimathot jorden runt. Försöker vi fly undan och låtsas som att problemen inte finns? Nej, tanken är mera att vila och samla kraft. Vi tror att flera av er gör liknande – använd gärna kommentarsfältet nedan och berätta vad ni gör!

PS, ovanstående rader utgör inte kritik mot själva arrangemanget Kulturnatt i Stockholm, däremot undrar vi om dom måste vara så sent??